25 insläppta i Varberg

Nej men vi kom ju självklart inte till rätt hall i Varberg. Jag blev jätteglad när vi helt plötsligt körde rakt på en hall där det stod Idrottshall, som jag dessutom kommer ihåg att vi var i för två år sedan när vi mötte Varbergs B-lag. Anna Lindh ringde och var vid rätt hall, men jag sa att det var fel. Som tur var hittade de bil nummer 3 vid den hallen och stannade. Några minuter senare kunde även vi i Karlssons vita Volvo ansluta till de andra. Nästa gång ska jag läsa vägbeskrivningen, som jag faktiskt hade i handen.

Matchen då? Jodå, det började stabilt både bakåt och framåt och vi ledde nog med både 4-0 och 5-0 tror jag. Men sedan fick Varbergs skott komma igenom lite väl enkelt, och även om Varberg hade några bra skyttar på niometer måste jag säga att jag höll samma nivå som en c-flicksmålvakt på vissa skott. Framåt låste det sig när vi blev för fega och försökte på inspel i stället för att skjuta utifrån. Men Rosander höll hög klass hela matchen och var hur kylig som helst när hon fick sina lägen och vi kunde gå till pausledning med 19-13.

Vi hade ju inga avbytare den här matchen, och domarn frågade mig redan efter 20 minuter om vi var på väg att bli trötta. Sedan gick tydligen Varbergs tränare och sa hela andra halvlek om att vi var trötta. Jädra tjat. "Jag var inte trött en enda gång", sa Karlsson efter matchen. Nej det var nog ingen i laget som var speciellt trött, ändå gjorde vi misstaget att dra ner tempot, för att vi var rädda för att bli trötta antar jag. Heidlös ska inte spela med lågt tempo.

Jag tror att vi ledde med mer än sex bollar ett tag i andra men Varberg gnetade sig närmare och med tio minuter kvar och Heidlösspelare utvisad (det var Heidlös som blev utvisade i dag, Varberg fick bara gula kort, innan förseelserna blev så klara att domarna inte kunde blunda) skiljde det bara två bollar. Karlsson replikerade snabbt och Heidlös ledde återigen med tre. Men på tavlan stod det 22-24 och jag påpekade detta för domaren när Varberg sedan fick straff i anfallet därpå. Domarna hade ingen koll överhuvudtaget på vad det stod och fattade inte vad jag menade när jag sa att vi ledde med tre. Det där med målen ska ju tydligen sekretariatet sköta helt själva tyckte domarna. Tack snälla Varbergsspelare som var ärlig och sa att det faktiskt stod 21-24!!

Den påföljande straffen räddade jag (tog faktiskt alla tre straffar i dag - en liten ljusglimt att glädjas åt) och sedan var Varberg aldrig nära. De kunde visserligen krympa avståndet de sista minuterna men Heidlös vann med 25-29. 25 gjorda på Heidlös är nytt motståndarrekord och något Varberg kanske kan glädjas åt. Jag tycker inte alls att det var en trevlig erfarenhet och gissar att det var fyra fem år sedan det hände sist. Inte igen säger jag bara!