Den segern satt skönt

Lovar att detta är ett undantag i mitt handbollsbloggande, men eftersom det inte är varje dag jag blir klubbmästare i golf så berättar jag det nu och här. Jag tänker inte dra några långa förklaringar om hur jag efter att gjort ett KATASTROFAL insats på de första 18 hålen i går knöt näven i fickan, gick på fest, drack en flaska vin (nästan) och kom avslappnad helt utan nerver och förväntningar till dagens runda. Men i alla fall, jag spelade upp mig rejält, hämtade in sju slag på min trevliga spelpartner från i går, och det visade sig att det skulle till särspel för att skilja oss åt.

Klockan var 18 när jag tog fram järnsexan för att lägga upp bollen på green på Bryngfjordens första hål (ett par 3). Bollen gick in i skogen. Jag räddar upp med en fenomenal chip, som till och med hade gjort Sörenstam avundsjuk, medan min motspelare gör en dålig chip från greenkant, samtidigt som jag sätter min enmetersputt för par och kan sträcka armarna i skyn (det gjorde jag inte, men såhär i efterhand funderar jag på att jag kanske borde gjort någon större glädjeyttring).

Ja, ja, jag vet att banans proffs inte var med i tävlingen. Men skit samma, är man inte med kan man inte vinna. Och att hålla sig skadefri hör också till sportens värld (hört rykten om att hon inte var helt kurant) så jag tänker inte be om ursäkt. I am the champ.

PS. Jag vill inte på något sätt uppmuntra till alkoholförtäring dagen före idrottsutövande, men ibland verkar det ju faktiskt som att det kan gå riktigt bra. Ibland går det mindre bra.

Sotarn it is

Gjorde lite eftersökningar på Sotarn IF och fick reda på att det var en klubb som hade startats efter en "skilsmässa" från Forshaga HK. Vad som gick fel där det vet jag inte, men för mig låter det lite onödigt att ha två klubbar i samma hall som slåss om samma ungdomar. Men jag kanske inte hänger med riktigt. Kanske är det så att alla i Forshaga helt plötsligt vill spela handboll och inte innebandy, hockey, fotboll och gud vet allt som konkurrerar. Här kan man läsa om Sotarn IF www.svenskidrott.se/s/sotarnif och här om min moderklubb www.svenskidrott.se/s/forshagahk

För den som tror att jag ligger på latsidan bara för att jag är i väg på lite ledighet kan jag meddela att jag avverkade femman vid SISU-gården i går (där jag förövrigt "gick" i orientering och skidåkning (!) innan jag fick upp ögonen för handboll). Och snart tänker jag ge mig ut på en runda kring sjön. En jädra hurtbulle är vad jag är.

En ny klubb helt plötsligt

När jag är hemma hos mamma och pappa kan jag inte låta bli att läsa Forshaga Dejebladet om jag får syn på det. Det är ett reklamblad som har sett likadant ut i 30 år (och säkert längre än så) och något annat redigeringsprogram än klippa och klistra verkar det inte handla om vid framställningen.

Här kan man bland annat läsa om Pingstkyrkans happenings, Happy Stations förslag på V75-system, och att lägenheter uthyres i både Forshaga och Deje. Men i dag upptäckte jag helt plötsligt något intressant. Det verkar ha startats en ny handbollsklubb i Forshaga. Annonsen håller så dålig kvalité så jag kan inte riktigt tyda allt. Men helt klart är att det handlar om handboll. Klubben heter kanske Sotarn IF och av det suddiga klubbmärket att döma verkar den vara grundad 2007. Nu berättar de om träningstider för flickor 97-98 och om föräldrahandboll. Jag blir nyfiken. Varför har någon startat en ny klubb? Vem har gjort det? Räcker det inte med en handbollsklubb på orten när handbollsintresset inte direkt når samma höjder som i till exempel Göteborg?

Jag måste helt enkelt ta reda på mer! Och namnet! Varför Sotarn (om det nu är ett a, jag ser inte riktigt)?

Bara 50-procentig

Befinner mig på annan ort och missade därför dagens träning, det vill säga veckans träning, och nu slår det mig att jag just nu bara är 50-procentig. Jag vet att det bara var säsongens andra träning, men det är inte bra när det börjar på det här sättet. CK:s bevingade ord som kunde finnas på träningsrapporterna har jag ännu inte glömt.

"En missad träning kommer aldrig åter". Det är så sant som det är sagt.

Kommer Gurra att köra hårt?

Vi har ju inte direkt nån tränare i Heidlös. Coach är coach, glädjespridare, fixare och en skadad spelare, men träningarna har vi mest hållit i sann demokratisk anda. För att få lite mer uppstyrda träningar ska vi i år göra så att någon eller några i laget håller i varje träning. Det ska bli väldigt spännande att se hur detta kommer att bli.

Först ut är Gurra och jag gissar att det blir en väldigt bra planerad träning. Tilläggas bör att även den som håller i träningen såklart också ska köra alla övningar. Så risken för "idioten" eller nåt annat jobbigt på träningarna är nog minimal. Fast med Gurra kan man i och för sig aldrig riktigt veta. Du tar det väl lugnt med oss nu?

Själv missar jag träningen. Ska dra mig till Värmland och försöka att visa upp mitt allra bästa golfspel i Bryngfjordens klubbmästerskap. Med fem rundor i bagaget borde jag kanske köra annan uppladdning än den mentala just nu. Men tyvärr har jag inte tid för något annat än att gå och tänka positiva tankar just nu.

Spelprogrammet - just nu på en hemsida nära dig

Göteborgs Handbollsförbund har äntligen vaknat till och lagt ut spelprogrammet på www.handboll.o.se. Grattis.

Det mest intressanta när jag läste igenom lagen var väl att Orust, tvåa i femman efter oss ifjol, också har fått en plats i fyran. Det är kul tycker jag. Eftersom de är ett a-lag var det 30 minuters uppvärmning (till musik!) på planen som gällde när vi var på besök på ön förra säsongen. Gissar att de vill krympa förlusterna (och helst vinna) den här säsongen. 27-9 och 30-8 var Heidlös segersiffror då, men ärligt talat känner vi inte för att släppa in över 10 i år heller.

Seriestart 21 september. Vi måste ordna träningsmatcher nu!

Stjärnorna svettades

Känner att Heidlös första träning i onsdags måste uppmärksammas lite mer. Det är ju en ganska stor grej att få ta i den där kletiga bollen efter hela fem månaders uppehåll. Förut handlade det ju aldrig om fem månader, en på sin höjd, så därför var det riktigt nervöst att dra på sig grejerna i onsdags. Det gick väl efter omständigheterna bra för egen del i den varma Heidhallen - det vill säga jag tog mig därifrån utan nya skador. Förövrigt kan sägas att fotarbetet behöver jobbas upp, liksom stela baksidanlår-muskler. Men högerarmen var riktigt het och fick sig några hårda smällar.

Vi hade ett seriöst möte före träningen också. En av punkterna var om vi vill ha nya spelare till laget eller ej. Vi kom överens om att vi just nu nöjer oss med att tacka ja till en mittsexa som visat intresse. Niometersspelare har vi så att det räcker och blir över. Och nyförvärven inför i år på de platserna är inte fy skam. Karlsson, skytteligavinnare i tvåan ifjol, och Camilla, Heids lagkapten förra säsongen, ska nog kunna bidra...

Vi är väldigt nöjda med vårt lag och har alltså så gott som spikat truppen, därför tycker jag att elitserielagen bör respektera detta och sluta att dra i Heidlös spelare. Fatta - ingen i Heidlös vill spela i Elitserien. Så det så.

OS gör mig trött

OS börjar ta ut sin rätt. Det var som halvt medvetslös jag förflyttade mig från sängen till soffan klockan 6 i morse. Och sedan, ja jag måste erkänna, hade jag extremt svårt att hålla mig vaken. Under Sveriges första OS-match satt jag upp i soffan, rak som en fura i ryggen, och var inte ens i närheten av att ens blinka till. Allteftersom matcherna gått har jag sjunkit längre och längre ner i soffan och i morse var det horisontellt läge som gällde. Ni förstår att det inte gick. Jag hade mobilen på snooze var femte minut, men varje gång jag slängde en svullen blick på tv:n var allt jag hörde: "Sverige har inte fått någon bra start på matchen", "vad håller de på med", "vad håller de på med", vad håller de på med". Och så såg jag någon svensk missa målet.

Tröttheten kan bero på att jag höll mig uppe till efter midnatt för att se Bolts världsrekord i repris. Jag hade i och för sig redan sett loppet i repris, men inte hela sändningen när man får se bilder från uppvärmingsbanan och höra allt försnack, så därför blev det sent. Och jag trött.

Eller var det kanske säsongens första träning med Heidlös i går som tog kål på mig? Kanske är det så. Jag återkommer med uppdateringar angående detta inom en snar framtid. Klart är i alla fall att jag fick en stor röd boll (i dag är den väl antagligen blå) på högerlåret. Och på detta blir jag trött. Jag är även trött på att mina knäskydd och armbågsskydd återigen luktar skit i mitt badrum.

Ååååh vilken skit

Nu orkar jag inte mer. Inte ens Holm fick till det. Handbollen, javisst det var tråkigt, men en seger där hade ju bara varit för bra. Det här med Holms sorti, det tog lite hårdare. Väldigt hårt.

Vet inte om jag har något hopp kvar, men annars skulle det ju kunna vara lite hoppfullt att mamma och pappa drar sig mot Kina och OS i morgon. Möjligtvis skulle de kunna föra lite tur med sig, det gick nämligen bra i Turin när de var där, men jag vet inte... det verkar som förgjort. Tror dessutom att de anländer efter Klüfts längdfinal.

Nu känner jag att jag ska lägga all min energi på Heidlös kommande säsong i stället. Vi är så himla mycket mer stabila. Det blir så mycket färre besvikelser.

Bättre tisdag tack

Nej, om man skulle gå och lägga sig. Har varit väldigt lätt att vakna till inför alla handbollsmatcher i OS, men 06.00 är ändå ingen normal kliva upp-tid för mig.

Känns så skönt spännande såhär före matchen när man vet att Sverige fortfarande kan vinna. Det är bara att hoppas att det känns lika bra (bättre!) efteråt. För en lika stor skitdag som i dag orkar jag bara inte. I morgon är det dags för Forshagas bidrag i OS att visa sin storhet. Go Stefan och Tina!

Polisen och Jess var ute på ännu en powerwalk i dag. Jess med stavar (!). Själv hade jag inga stavar på min 100 minutersrunda på Änggårdsberget, men med tanke på hur grym Jess såg ut med sina tänker jag inte tveka längre. Stavar nästa.

Nu kommer det snart!

Enligt text på www.handboll.o.se (Göteborgs Handbollsförbund) kommer spelprogrammet för Göteborgsserierna nästa vecka. Vi väntar med spänning. Tittar man på förra årets lag i division 4 väntar längsta resan till bortamatch mot Strömstad. Annars är det mest hallarna i Göteborg som gäller. Derbyt mot ÖHK ser vi fram emot mest. Blir antagligen fullsatt både i Heidhallen och ÖHK-hallen när det är dags för drabbningarna.

Trots topptips i förra Sveriges OS-match tror jag inte att jag vågar mig på något tips inför morgonens fight. Fast okej, jag gör ett försök med hjärtat: 25-25 efter full tid. Sedan kan det gå hur som helst.

Synkroniserat simhopp nästa

25-22. Mitt tips var ganska bra va!

Det var inte bara Coach, jag och Karin C som ville se på handboll i natt. Tolv stycken handbollare var vi som såg på matchen hos Coach och hennes kantspelande pojkvän. De flesta av oss hade såklart kunnat göra det mesta på planen bättre, men tillslut var vi ganska nöjda med tjejerna i Peking. Skämt o sido - grymt att gå till kvartsfinal i OS!

Efter matchen började jag och Karin att fundera på vilken idrott vi skulle kunna se oss själva i, i nästa OS. För egen del känner jag att fäktning skulle kunna ligga nära till hands (fotarbetet tror jag finns eftar alla år på tå i målet) medan en gren som barr, i gymnastiken, inte riktigt skulle kännas helt naturlig. Karin skulle kunna se mig som vänstermittfältare i fotbollslandslaget, medan jag nog tror att hon skulle kunna utmana några i simbassängen (om hon inte vid det laget har petat Madde Grundström vill säga). Men sedan enades vi om att synkroniserat simhopp kanske vore något för oss. Bland minimänniskorna på 135 cm skulle Karin (172 cm) och jag (176 cm) antagligen väcka en del uppmärksamhet. För att inte tala om när vi helt kallt skulle göra OS första "bomben".

PS. Jag slutar aldrig att förvånas över Heidlös-spelarnas träningsflit. I går såg Coach Polisen och Jess när de var ute på en effektiv powerwalk. Själv tog jag faktiskt också en.

Handbollsvaka såklart

Hur ska ni se matchen i natt? Blir det klocka på ringning 2.55 eller stannar ni uppe tills matchen börjar? Match klockan tre en lördagnatt är ju inte helt fel ändå. Perfekt att vara ute och dricka lite vin och sedan dra sig hemåt och förbereda sig för match. Så gör jag. I natt tittar jag med Coach och Karin C.

Mitt tips: 24-22 till Sverige.

Ja men äntligen!

Sådär ja! Äntligen en svensk seger i OS! Tycker det var många i Sverige som absolut inte var bra, men det gick ju vägen ändå. Kommentatorn Ola var heller inte speciellt bra, och jag hade gärna önskat en lite mer insatt kommentator under turneringen. Vad sägs om detta efter att Madde Grundström efter en blek första halvlek gjort tre räddningar i andra: "Madeleine Grundström! Gör hon sin bästa match i detta OS?"

Nej, skulle inte tro det. Men sedan spelade Madde absolut upp sig, och var riktigt bra.

Tio spelare, varav en är ryggrehabiliterande Coach, kommer på säsongens första träning för Heidlös. Helt okej uppslutning eftersom sommaren inte är riktigt slut än. Men är bortfall på grund av fotbollslandskamp på Ullevi acceptbelt? Nja. Men det funkar i Heidlös. Och det var tur att det var en träningsvillig spelare som sa't.

Rött kort - YES

Det var väl fan att Sverige inte får sin första seger i OS. Men jag tror på vinst i nästa.

Det som gläder mig mest efter att ha sett matchen är att koreanskan som skött Madde Grundström i ansiktet på straffen fick rött kort. Äntligen! Kan inte komma på att jag har sett det röda kortet komma fram förut, domarna brukar vara alldeles för fega, men det är absolut helt rätt.

Själv glömmer jag aldrig en match då samma spelare sköt mig i ansiktet fyra eller fem gånger från kanten medan jag stod blickstilla. Hon sprang o flinade på vägen tillbaka till försvaret, och jag var så förbannad på henne och domarna att jag grinade efter matchen.

I dag såg jag bara en massa tejpbitar i håren (med tanke på mitt förra inlägg). Kan jag ha sett så fel att Tinas stora hårspännen i förra matchen i själva verket var tejpbitar? I så fall blir jag allvarligt orolig för min syn.

Koreanskorna använder sig av små gummisnoddar i olika tofskreationer i stället för hårnålar. Ja förutom 19-åringen Kim då som kör den klassiska hjälmfrisyren.

Himla många hårspännen

Har tänkt på en sak under Sveriges matcher i OS: Det är en himla massa hårspännen och hårnålar i svenskornas hår (spana t ex in Tinas vita stora). Inte en enda tejpbit över dessa har jag sett. Har jag missat nåt eller förekommer det inte längre någon skaderisk på grund av hårnålar? Eller är det andra regler som gäller internationellt?

Ska bli mycket intressant att se vad våra uppmärksamma domare i division 4 säger kommande säsong när Heidlös drar in med hårspännen a la Tina.

Själv har jag i och för sig för det mesta kommit undan med mina hårnålar (observera att jag väljer sådana som flyter in i min hårfärg) men när vi mötte Orust borta förra året fick domaren stanna tiden för att jag skulle plocka ur mina små, små, örhängen. Har hört att det kan göra ont att få skott på örhänget eftersom piggen kan åka in i skinnet och orsaka blodflöde. Men hur mycket ondare kan det göra än att få skottet någon annanstans i fejset. Skillnaden måste vara marginell.

Dags att kasta igen

Coach, Polisen och jag började att planera BK Heidlös säsong, över en sen frukost på Espresso House, i fredags. Kan verka lite sent att göra detta i början av augusti, men med tanke på att vi drog ihop laget bara två veckor före seriepremiär förra året är jag ganska säker på att vi går mot ännu en framgångsrik säsong.

Truppen ser stabil ut (om nu inte någon ur guldgänget har bestämt sig för annat under sommaren, vilket jag inte tror). Vi har fått en bra träningstid (onsdagar kl. 21-22.30, vi är inte direkt kräsna). Starka nyförvärv, som kan bidra med ytterligare elitserietempo, är klara, och kanske är någon mer på gång. Det enda som oroar är att Göteborgs Handbollsförbund verkar ha gått in i fullständig semesterkoma. Är det inte läge att spika matchprogrammet snart, eller i alla fall meddela när, var och hur seriepremiären kommer att äga rum? Vi vill gärna veta, vi har faktiskt lagfester att planera in.

Nästa vecka kör vi säsongens första träning. Ska bli fantastiskt kul. Måste bara stretcha lite först.