Årets - del 4

Några fler årets kommer här.

Årets djur: Utan tvekan storken. Jess, Sandra, Camilla... och jag tror inte att han har gjort sitt sista besök än. Det är roligt när den kommer, men snart klarar inte Heidlös mer, Coach står nog snart redo med geväret.

Årets skada: Camilla skadade knät - under ett spinningpass. Den gick inte många på och precis som många trodde handlade det om en niomånadersskada.

Årets kämpainsats: Jess klämde ut en tjej.

Årets kämpainsats 2: Heidlös spelade med en man mindre i mer än en halvlek, och dessutom stod Gurra i mål. Spelarna var slitna efter matchen. Men seger blev det såklart. Läs inlägg här

Inget glid direkt

Lite för kallt i Sälen för att åka skidor i underställ och löpartights. I morgon måste jag köpa ett par löpartights för vinterbruk eller något annat som passar att åka skidor i. Med is i håret, ansiktet och på mössan kämpade jag mig ändå runt "Kalven runt", 10,2 km, och nu menar jag faktiskt kämpade. Kanske hade vallat fel eller så var det bara den knakiga snön som gjorde att glidet var som bortblåst. Jag fick nästan staka i nedförbackarna för att komma framåt. Men det är träning det med!

I morgon med lite varmare kläder kanske jag kan orka 20 km. Vi får se.

Jag ska fila på några fler årets, så håll utkik!

Minst en mil om dagen

Jag har avverkat sammanlagt två mil under julledigheten hittills. 5 km med ok valla, 5 km med absolut INTE ok valla, och en mil i sjukt mycket fin ny snö med finfin vallning. Nu väntar fyra skiddagar i Sälen. Det får bli minst en mil om dagen, och nu menar jag verkligen minst.

Jag har tyvärr upptäckt nya problem med kroppen under skidåkningen. Att axlarna blir slitna har jag räknat med, att ljumskarna inte mår speciellt bra visste jag redan, men att ryggen inte känns helt okej när jag åker är inte något jag har haft med i beräkningarna. Lite högre upp än korsryggen, vänster sida - ont, stelt. Det är bara för att jag är så jädra sned hela jag, tror jag, men jag får helt enkelt ta detta. Kanske massage kan hjälpa lite. Det blir Karin nästa.

I kväll kanske jag återkommer med nya "årets", men nu väntar Karlstad-Sälen i en totalt fullknökad Volvo.

Årets - del 3

Vi kör väl en omgång i dag också:

Årets brudar: Katta och Maria. Katta i juni och Maria under sensommaren. Vilka grymma brudar!

Årets bortamatch: Det får nog bli Alingsås i början av den här säsongen. Alltid lite roligare att möta ett a-lag, och matchen var ju riktigt spännande också.

Årets Kattastrof: Kan ju inte vara någon annan än Katta. Orkar man inte ta sig till en lagfest för att man lagt krutet på en firmafest dagen före kan det inte bli annat. (Detta kanske inte inträffade i år, utan förra hösten, men jag tycker att en sådan titel hänger i minst ett år)

Årets - del 2

Här fortsätter min sammanfattning av 2009.

Årets storseger: Det måste ha varit bortamatchen mot Strömstad i januari. Rosander gjorde debut i Heidlös och vi vann med 44-10. Läs inlägg här

Årets äventyr: Utan tvekan den tur några av Heidlösspelarna tog sig på Sälenfjället i april. Läs här.

Årets festare: Coach och Camilla som redan vid 17-tiden hade intagit både öl och Jägermeister och därför inte kunde hämta upp sina lagkompisar efter den långa skidturen.

Årets - del 1

Jag kör några "Årets" här fram till nyår. Vet inte hur många jag kan komma på, men här kommer i alla fall del 1.

Årets vinst: KvIK Sports a-lag hade i ärlighetens namn ingen chans i träningsmatchen mot Heidlös före seriestarten i september. Hur nedtränade våra grannar än var tycker man att de borde ha kunnat avfärda Heidlös ganska lätt. Det kunde de inte. Läs inlägg här.

Årets nagelbitare: Heidlös hade fyra ordinarie utespelare att tillgå mot Kungälv i november. Det var med andra ord en nagelbitare redan innan matchen börjat. Tre junisar stöttade upp. Trots ledning under hela andra halvlek blev det så spännande att Heidlös tillslut tappade sin första poäng någonsin. Läs inlägg här.

Årets tapp: Emma klev in Heidlös som ett mycket bra nyförvärv i september. Gjorde två träningsmatcher, en seriematch - och stack sedan till Irland. Emma hade sannerligen behövts i Heidlös just nu, men återkommer först till nästa säsong.

God Jul!

Jag vill önska alla mina läsare, både er jag vet vilka ni är och ni okända därute, en GOD JUL!

Kanske blir det någon slags sammanfattning av Heidlös år framåt nyårsafton, jag lovar inget, men kanske.

Skidåkning i elljusspåret

Jag tar väl inte riktigt juluppehåll härifrån, men räkna inte med full action så att säga. Det finns ju inte så mycket handboll att skriva om, men däremot en del skidåkning hoppas jag. Värmland är vitt, kallt och fint, och vid vårt elljusspår skall skidklubben ha spårat i alla fall drygt en kilometer. Jag ska bege mig dit i dag och åka några varv. Det blir grejer det. Har redan glömt bort vad vallakillen uppe i Torsby berättade om valla, men jag tror att han sa att snön aldrig är lika kall som luften. Är det -10 grader i luften ska man valla för -5. Eller om det var tvärsom. Skit också. Hur som helst provar jag med det som ligger på, och vallar om det inte funkar alls.

Skumtomtar, nagellack och duschcreme

Inte en enda ljuslykta dolde sig i Heidlös paket i går. Många hade i stället gått på "skönhetsspåret". Camilla fick mitt paket med ett läppglans och ett nagellack från Åhléns. Karin hade också köpt nagellack, som Sara fick, och kan ni tänka er att utav alla hundra färger valde jag och Karin samma. Depend nr 176.

Katta fick en hel låda med skumtomtar av Malin, Kajsa K fick ett duschcreme-kit av Sara, Pillan fick ett litet tennisspel av Gurra, och själv fick jag en inredningstidning av Kajsa. Variation kan man säga.

Vi drack glögg, åt pepparkakor med ädelost, lussekatter, skumtomtar, Rollokolor och lakritsbåtar. Alla åt inte så mycket som jag hade tänkt så när de skulle hem försökte jag pracka på dem en varsin påse med onyttigheter. Det gick väl sådär, och lockelserna är i stället kvar hos mig.

Vi bestämde att vi möts för träning igen 7 januari, och så önskade vi varandra GOD JUL.

Julklapp till någon

Heidlös-tjejerna ska byta julklappar i kväll. 50 kronor ska det kosta. Jag har självklart inte köpt något än, eftersom jag nästan alltid är ute i sista stund. Men det kan väl inte vara så svårt att hitta på något. Jag tror att det räcker att springa iväg till Åhléns. Ljuslyktor brukar vara en klassiker vid sådana här byten, men jag ska allt kunna hitta på något annat.

Sedan måste jag till Systemet och inhandla glögg. Eftersom det är juluppehåll får saftglöggen stå åt sidan den här gången. Lussekatter då - jädra torra jäklar överallt tycker jag, men det är lite ont om tid att baka egna nu.

Nu tränar vi tjejer!

Mitt bloggande har varit under alla kritik i dag, jag vet. Men det är oavlönat detta, glöm inte det.

Jag har två Heidlösrelaterade grejer i huvudet. En är att det ska bli skönt om vi kommer igång med TRÄNINGEN ordentligt efter nyår. Vi har ju mest SPELAT på slutet och det sätter sina spår. Jag har till exempel inte riktigt koll på var målburen står, vilket innebär att jag släpper in osannolika kantskott. Detta hände i går - tre stycken. Men annars får jag nog vara ganska nöjd med min insats.

Det var målsnålt i första halvlek. Vi ledde med 10-7 i paus. Och hade jag suttit på läktaren hade jag nog sagt att matchen var ett sömnpiller. Bjurslätts målvakt spelade bra och våra skott var kanske inte lika distinkta som de kan vara. I andra halvlek blev vi lite aggressivare i försvaret, men då släppte jag å andra sidan in de tre kantskotten under min kvart. Fast det blev kontringar också. Pillan har en jädra fart där på kanten och är outtröttlig. Jag vet inte om det beror på att vi är outtröttliga, för i sanningens namn kan vi inte vara outtröttliga med vår träningsdos (visserligen tränar de flesta privat också), men vi nöter liksom på och kontrar mot våra mycket yngre motståndare, som jag gissar tränar minst dubbelt så mycket handboll som vi. Vi gör också väldigt många mål från linjen genom Lisa och Anna L. Den sistnämnda gick även ut på niometer i slutet av matchen och satte några från niometer också. Strålande.

17-26 slutar matchen, och Heidlös går till juluppehåll i serieledning. Alingsås spelade förövrigt mot Warta före oss i Lundbystrand i går och tog ännu en seger. De har dessutom slagit Kungälv, så Alingsås blir ingen lätt motståndare i Heidhallen i vår. Vi måste börja träna ordentligt nu - så är det bara.

Den andra Heidlösrelaterade saken jag har i huvudet är att jag ska vara värdinna för Heidlös julmys i morgon (vi kör det i stället för träning, såklart), vilket innebär att det nog behöver städas litegrann - Heidlös förtjänar ju alltid det bästa.

Lite trögt - men vinst

17-26 blev matchen mellan Bjurslätt och Heidlös. Lite trögt gick det i dag, men som oftast håller vi avståndet och springer sedan ifrån sista kvarten. Läs mer i morgon.

Sitter i ryggmärgen

Snart dags för avfärd mot Hisingen. Känns helt konstigt att jag ska spela handboll, när tränade jag handboll ordentligt sist egentligen? Det är bara att vara tacksam att det sitter lite i ryggmärgen (ibland i alla fall).

Jag rapporterar självklart resultatet här senare i kväll.

Matchdag i dag

Heidlös spelar match i kväll igen, det har ni väl inte missat? Än en gång beger vi oss till Lundbystrand, den här gången för att möta Bjurslätt. Bjurslätt ligger trea från slutet med fem poäng, men det behöver inte betyda att vi springer hem matchen enkelt. Det kan gå grus även i Heidlös maskineri, har vi fått sett den här hösten.

Heidlös ställer upp med samma lag som senast, men Katta tillkommer den här gången, vilket är välbehövligt.

Klockan 21.15 börjar matchen.

Skidspår men inga blodspår

Jag måste skriva lite mer om mitt besök i skidtunneln, som jag tycker var en bra upplevelse. Tyvärr glömde jag kameran så det blir inga bilder. 180 kronor kostade kalaset, och då fick man åka i tre timmar. Jag drog till med en vallning för 150 kronor också, för skidorna hade fortfarande spår av klister efter vårens äventyr. Det hade även pjäxorna, där jag hittade tallbarr. Ja jag säger då det...

Tunneln var bra mycket äventyrligare än vad jag hade tänkt mig. Det var backigt - och i nedförsbackarna gick det undan. I nedförsbackarnas kurvor skulle jag vilja säga att det fanns en stor skaderisk eftersom betongväggen bara var 1,5 meter från spåret (hur vore det om de satte dit lite vadd!). Jag såg spår efter skidor som hade tagit den vägen. Dock inga blodspår, så dessa personer verkar ha klarat sig undan bra.

Ett varv var 1,3 km långt och jag började med tre varv för att känna på det. Hade axelproblem till en början, men detta försvann som tur var. Sedan, efter vattenpaus, bestämde jag mig för att köra sju varv på tid. Jag tror jag körde tre varv åt ena hållet och fyra varv åt det andra för att få lite variation. Jag snittade ett varv på 8 minuter, och det är ju ingen monsterfart direkt. Men då tog jag å andra sidan inte ut mig ordentligt. Pappa konverserade med andra tunnelåkare och påpekade att det var en av killarna som tog ett varv på tre minuter. Men jag har inte ambitionen att jämföra mig med 17-åriga skidgymnasieelever som skejtar runt, så jag är inte nedslagen. Jag har i och för sig ont i ljumskarna fortfarande, men annars tycker jag att kroppen känns bra. Jag tror på mig själv helt enkelt. Den mentala träningen går som på räls.

Vad tycker ni om sågningen?

Förresten, ni har väl inte missar Härds sågning av damlandslaget i GP. Jag hade väl inte riktigt skrivit samma saker, det kan jag säga, för jag tycker det finns många grejer han skriver där han inte känns direkt insatt. Vad tycker ni? Han har förresten bara fått fyra kommentarer, så gå in och skriv (om det fortfarande går) för att visa att damhandboll faktiskt engagerar.

Tio varv

Det blev tio varv, vardera 1,3 km, i tunneln. Kändes lagomt i dag. Väl i bilen hem kommer jag på att jag glömde stretcha. Så jädra dumt.

Mot Torsby

Jorå, i dag blir det skidåkning. Pappa och jag har packat in skidorna i bilen och jag är mycket laddad. Jag tänker skaffa vallahjälp hos Allsport, som verkar vara hejare på det där. Pappa kör med fjällade skidor så risken är stor att jag kommer att varva honom därinne i tunneln. Det blir inget vidare glid med de där skidorna direkt.

Stabilt i andra

Ursäkta den dåliga uppdateringen, men jag har varit på resande fot under dagen. Men ni vill ha några rader om matchen antar jag. Och det ska ni såklart få.

Mölndal ställde upp med ett ungt lag, och Malin och jag tyckte att det kanske var lite jobbigt att vi var dubbelt så gamla som en del tjejer på planen. Men jag skulle å andra sidan inte vilja vara 15 igen, så nog om det.

De unga tjejerna var duktiga, i alla fall till en början, och hängde med oss bra. Jag släppte till exempel in fyra bollar utan att rädda något, så där har vi starten. Mölndal hade dock två spelare med riktigt bra skott (11 och 6) så all heder till dem. Jag var helt slut efter åtta minuter och tyckte att mitt hjärta slog konstigt (kanske hypokondrin som är tillbaka, eller så är jag lite mer förkyld än jag trodde) så jag kallade in Karin på planen i stället. Vi hade dock problem med Mölndals anfall under hela första halvlek. Vi ledde i paus med 16-13 efter att Sara gjort mål precis när klockan tjöt.

I andra går vi ut och spelar 5-1 och det ger bättre resultat. Vi kontrar in en hel del bollar och visar väl kanske vår stabilitet och rutin under andra halvlek. Sara är riktigt het i andra halvlek och tvekar inte när lägena dyker upp. Pillan är snabb som en iller, och Rosander är supersäker i läget. Samtidigt räddar Karin mer i målet Ja, alla gör en gedigen insats, i alla fall framåt, och det rinner iväg till seger med 35-19. Sista målet görs förövrigt av Mölndals målvakt som kastar bollen rakt i mål precis innan slutsignalen.

Domarna berömmer oss efteråt för en rolig och bra match, och beröm från domaren får man ju alltid vara nöjd med. Lika glada kanske inte Mölndal var efter matchen, men de kan i alla fall vara nöjda med första halvlek och förhoppningsvis fick de en bra genomkörare inför SM.

Seger med 16

Oj, höll nästan på att glömma. 35-19 slutade matchen mot Mölndal. Jag skriver mer om matchen i morgon!

Förkyld - igen

Jag har aldrig blivit förkyld så snabbt som jag blev i tisdags. Helt plötsligt utan förvarning började jag nysa och sedan var jag förkyld. Inget ont i halsen utan bara så som jag brukar bli när en förkylning väl har brutit ut - nysningar och snytningar. Jag är väldigt glad att jag slapp utbrytningsfasen för det här är nog snart över. Hoppade över träning i går och känner mig inte trött eller något så det blir match för min del i kväll.

Laget i kväll mot Mölndal:

Mv: Kajsa, Karin
kanter: Pillan, Rosander
M6: Lisa, Anna L
9m: Karlsson, Gurra, Sara

Klockan 21.15 Heidhallen

Önskas: 25-23

Jag har spelat på Sverigevinst med 25-23, men jag blir glad bara om de vinner. Och dessutom hoppas jag på en riktigt bra handbollsmatch. Inget jädra halvdant hafsigt anfallsspel i dag tack! Två timmar kvar - jag tror jag ska ladda med lite glögg och en pepparkaka.

För mycket fitness

Jag gjorde ett besök på Fitnessfestivalen på Svenska Mässan i lördags i ett jobbsyfte. Tänk er alla riktigt "gymmiga" (ni förstår nog vilken sort jag menar och de är inte som vi handbollsspelare) personer samlade på samma ställe med någon dålig musik dånandes ur högtalarna. Jag lägger in en bild också för att ni ska förstå ännu mer. Tyvärr blev det lite dåligt fokus på bilden, tror jag blev stressad över av vad jag fick se, och då är det inte själva kroppen jag menar utan mer stringkalsongerna han och hans fitnesspolare hade på sig. Vad säger ni? Gillar eller ogillar?

Skidor i tunneln

På lördag tänkte jag ta säsongens första stakningar här. Ska bli väldigt spännande och roligt. Jag skulle gärna också ta en teknikträning, frågan är om det är värt nästan 700 kronor bara för det, eller om jag ska förlita mig på den teknik jag redan har. Jag lär återkomma med mina intryck från skidtunneln och en rapport om vilken skidform jag befinner mig i såhär ungefär 80 dagar kvar till loppet.

Det håller inte

Vad säger man om VM-matchen i dag? Jag säger nog att Sveriges offensiva spel inte håller för några större framgångar, och då spelar det ingen roll hur jädra bra försvar de kan spela. Nu missade jag i och för sig matchen i går, det kanske var bättre framåt då, eller? Jag är däremot mycket positivt överraskad av Kain i mål så här långt.

För Heidlös är det bara match som gäller den här veckan. På torsdag spelar vi mot Mölndal hemma på den finfina tiden 21.15 (alltså på vår träningstid). Mölndal har en vinst hittills, så självklart satsar vi inte på något annat än två poäng (det gör vi ju alltid i och för sig).

Från pinsamt till bra

Den där höjdhopparbacken i Slottskogen är inte att rekommendera såhär års. Svårt att komma upp och ännu svårare att komma ner. Till och med farligt. Så jag sprang med stavarna på asfaltsvägarna i stället - och sket totalt i hur ful jag såg ut.

Var det inte riktigt pinsamt att se landslaget i första halvlek i dag? Men sedan skötte de sig bra måste jag säga, och roligast var att Tina spelade så bra. Hejar alltid lite extra på henne såklart. Vågar vi tro på seger mot Brasilien i morgon? Jag sätter nog en tia på det.

Löpning med stavar

Jag går ut och springer med stavar nu, bara så att ni vet. Jag är väldigt osugen och jag har ätit alldeles för mycket frukost, alldeles för nyligen. Regnar det också? Men nu måste jag verkligen ge mig iväg om jag ska vara tillbaka till handbollen. Åh vad det tar emot.

I topp tillslut

Nu tycker jag att det ser ut mer som det alltid har gjort.

Satsade på Sverige

I går satsade jag en tia på Sverige som vinnare i VM. Jag tror ju inte att de spelar hem hela alltet, men om om om de skulle göra det så är det ju extra trevligt att bli 1 000 kronor rikare. Och hur roligt är det förresten att spela på Norge som ger 1,9 gånger pengarna.

Jag rättar till

Jag tror faktiskt att det blev 13-25 när jag räknar efter. Vet att vi gjorde 25 och att vi vann med 12. 25 minus 12 är lika med 13. 13-25 blev matchen i går.

Sprang ifrån tillslut

Ingen vidare värst underhållning av något av lagen i Lundbystrand i dag. Heidlös tog i alla fall kommandot och släppte väl aldrig Warta riktigt nära. Vi började med att spela in bollen till Anna L på linjen och sedan kom målen både på Pillans kant och från niometer under första halvlek. Heidlös ledde med 8-14 (eller 9-14) i paus.

Sedan spelas nästan bedrövlig handboll och Heidlös försvarsspel når inte någon hög nivå. Som tur är står jag och mina stolpar i vägen för annars hade Warta kunnat krypa närmare eftersom vi inte producerar framåt. Men närmare än 10-14 tror jag inte Warta kom innan vi börjar att göra lite mål. Karin kommer också in och räddar när inte Wartaspelarna skjuter utanför, och under den sista kvarten lossnar det också framåt och vi får en del enkla bollar genom kontringar. Samtliga spelare gör mål (Karlsson, Pillan, Rosander, Sara, Katta, Lisa) men Anna L är matchens bästa målskytt på minst nio, kanske fler, mål när vi tillslut vinner med 25-12.

Värt att notera är att tre målvakter från Heids trupp som gick upp i elitserien (vilket år var det nu då) fanns på planen denna kväll. Jag och Karin och så Hanna Javinder i Wartas mål. Hanna återfinns nuförtiden oftast på niometer, berättade hon, och på så sätt får man väl anse att hon har kommit längst av oss alla.

Heidlös vinner igen

12-25 slutade matchen i Lundbystrand. Återkommer.

18.30 Lundbystrand

I dag är det Gurras tur att vara sjuk. Jag får ta med mig shortsen i dag igen alltså, i fall någon av utespelarna skulle bli trött.

18.30 blåser domaren igång matchen i Lundbystrand.

Nya grepp i spinningsalen

I dag kikade jag in lite genom fönstret till spinningsalen, där de antagligen körde det töliga passet jag och Karin var på förra veckan. Den här gången fanns en filmduk på plats där det visades film med Tour de France-backar! Det var alltså som att de hade filmat med en kamera på cykelstyret, och jag antar att detta ska vara lite extra peppande. Mmm jag är inte helt skeptisk, det är jag inte. Kan hända att jag får prova det nästa vecka.

Ni håller med va?!

Jag säger som Johanna Ahlm i går. Nu har jag inte lika många läsare som hon har, men av runt 100 unika läsare om dagen den senaste tiden är det inte en enda som lämnar en kommentar. Tycker ni inget? Håller med? Håller inte med? Jag tycker till och med att det är helt okej att ni lämnar anonyma kommentarer (så länge de inte är obehagliga) så feel free.

Bra gissat förresten av de två personer som trodde på oavgjort mellan Heidlös och Kungälv.

Laget mot Warta

Här är Heidlös lag i morgon om allt går som det ska:

Mv: Kajsa, Karin
M6: Lisa, Anna L
niometer: Karlsson, Gurra, Katta, Sara
Kant: Pillan (Linn har skadat en tumme, men kanske kanske...)

Svettmysteriet på gymmet

Något som jag fortfarande inte kan förstå efter alla år på gymmet är varför vissa personer bara snurrar runt ett varv i duschen och lämnar den utan att inte ens ha använt tvål, och varför vissa personer helt enkelt struntar i att duscha och sätter på sig sina vanliga kläder igen. Jag vet att vi alla svettas olika mycket, men ändå. Vad har de haft för sig på gymmet om de inte ens har svettats litegrann? Jag fattar inte.

Förbryllande distans

I dag körde jag ett mini-triathlonpass på gymmet. Jag började med 3 km på löpbandet, fortsatte med 2 km rodd för att sedan avsluta med 5 km cykel. Det var på cykeln jag stötte på problem, för här förstod jag inte hur maskinen mätte distansen. Jag förstod ganska snabbt att det inte var samma mätning som på löpbandet i alla fall (km), och var tvungen att fråga en instruktör. Kilometer trodde hon, men jag kände att jag måste ha kommit lite längre än 500 meter på 7 minuter. I receptionen trodde de att det kanske var miles, och efter en omräkning fick jag då fram att jag hade cyklat 2,7 km på drygt 18 minuter. Eftersom jag tog i ordentligt tycker jag att detta inte heller låter riktigt rätt. Förstår ni hur många kilometer jag cyklade? Min hastighet var 32,nånting hela tiden och distansen jag avverkade var 1,73. Varför har inte en leverantör samma distansmätning på alla sina maskiner, undrar jag. Och varför vet inte den "gymansvariga" hur gymmets utrustning fungerar?